Det första översnöfordonet byggdes av två bröder på 1920-talet i Jämtland. Det var en T-Ford som fått skidor på framhjulen och larvband på bakhjulen. Det byggdes många varianter av fordon med larvband men de var ofta klumpiga och stora maskiner.
Eliasons Motor-Toboggan som uppfanns på 30-talet var en större kälke som drevs av en motor och larvband. Den var svår att manövrera men får ändå ses som det första steget mot en snöskoter.
Andra som drev utvecklingen framåt var Polaris och senare Arctic Cat som hade samma grundare men det var inte förrän J.A Bombardier uppfann sin Ski-Doo 1959 som den moderna snöskotern föddes. Det var ett litet snöfordon avsett att transportera en eller två människor. Motorn satt fram under en kåpa och man styrde med två skidor och man satt ovanpå ett larvband av gummi
Utvecklingen under de första decennierna var enorm. Under den intensivaste perioden fanns över 140 tillverkare av snöskotrar bara i Nordamerika och i 70-73 tillverkades 1,8 miljoner snöskotrar med toppåret 1971 med nästan 500 000 snöskotrar. Men oljekrisen och snöfattiga vintrar stod bakom dörren. 1983 var ett riktigt magert år knappt 90000 skotrar såldes och endast tre stora tillverkare fanns kvar. Idag har nivån stabiliserat sig runt 200 000 skotrar och det finns fyra stora tillverkare.
I Sverige har det också tillverkats skotrar. De största tillverkarna var Sno-Tric/Aktiv och Ockelbo. Tillverkningen av de båda märkena lades ner i slutet av 80-talet och i början av 90-talet. Andra kända skotermärken är Diana, Rajd, Rusch, Sinus och Larven. Idag finns det planer på att återuppta tillverkningen av Ockelbo. Dock i en betydligt modernare variant.
Ockelbo 300 och Rusch R11