Regler gällande snöskoter
Snöskotern är ett unikt fordon som drivs av en gummimatta placerad under föraren och har två skidor fram som man styr med. Snöskotern är terrängregistrerad, och får framföras på snötäckt mark.
Vad skiljer då en snöskoter från andra snöfordon?
Det första översnöfordonet kom till på 1920-talet i Sverige. Det var en T-ford som fått larvband på bakhjulen och skidor på framhjulen. Sådana här snöfordon blev vanliga under 1900-talet men det var stora maskiner. I nordamerika började man tillverka kälkar med banddrift på 1930-talet, de första stegen mot snöskotern var tagna. Dessa “motor-toboggan” var relativt klumpiga och svårmanövrerade och det var inte förrän J.A. Bombardier uppfann Ski-Doon 1959 som snöskotern kom till. Det var ett litet smidigt fordon för två personer med larvband under sätet, motorn mellan knäna på föraren och två skidor framtill som styrning. Den var dessutom utrustad med en liten fyrtaktsmotor som bara några år senare övergavs till förmån för en tvåtaktsmotor som var lättare.
En snöskoter är helt enkelt ett litet översnöfordon med plats för en eller två personer som sitter helt öppet förutom den skyddande huven.